En kort historia om sudoku
Från Number Place 1979 till morgontidningen.
Viktiga punkter
- Pusslet publicerades först i en amerikansk tidning 1979.
- Japanska Nikoli gav det namnet Sudoku.
- The Times i London startade vågen 2004.
Sudoku har ett japanskt namn och många tror att det är ett gammalt japanskt pussel. Men det moderna sudokut publicerades först i USA, fick namn i Japan och blev berömt genom en Londontidning. Så här gick resan till.
En äldre idé i grunden
Idén att fylla ett rutnät så att ingen symbol upprepas i en rad eller kolumn är mycket äldre än sudoku. Matematiker kallar det en latinsk kvadrat. Den schweiziske matematikern Leonhard Euler studerade dem på 1700-talet.
Sudoku lägger till en regel, de nio blocken på 3 gånger 3, och gör idén till ett pussel: vissa siffror är givna och du räknar ut resten.
1979: ”Number Place” i USA
Det moderna pusslet dök först upp 1979 i Dell Pencil Puzzles and Word Games, en pusseltidning från New York. Det hette ”Number Place”.
Pusslet saknade upphovsnamn men tillskrivs Howard Garns, en pensionerad arkitekt från Indiana som frilansade med pussel åt Dell. Garns dog 1989, flera år innan hans pussel blev en världsfavorit.
Number Place fanns i Dells tidningar i många år. Pusselvänner uppskattade det, men utanför den kretsen var det okänt.
1984: ett nytt namn i Japan
År 1984 upptäckte det japanska pusselföretaget Nikoli Number Place och började publicera det i Japan. Nikolis chef Maki Kaji gav det ett långt japanskt namn som ungefär betyder att siffrorna måste vara ensamma, alltså förekomma bara en gång.
Namnet kortades snart till Sudoku, av ”su” (siffra) och ”doku” (ensam). Nikoli förfinade också pusslet och föredrog omsorgsfullt gjorda rutnät med ett tilltalande symmetriskt mönster av givna siffror. Sudoku blev populärt i Japan medan omvärlden ännu inte hört talas om det.
2004: The Times och världsvågen
Nästa kapitel handlar om Wayne Gould, en pensionerad domare från Nya Zeeland som hade arbetat i Hongkong. Han hittade en sudokubok under en Japanresa i slutet av 1990-talet och ägnade flera år åt ett datorprogram som kunde skapa pussel.
Gould erbjöd sina sudokun till tidningar. I november 2004 började The Times i London trycka dem. Andra brittiska tidningar följde snart, och 2005 hade sudoku blivit en riktig våg. Det spreds snabbt till tidningar i Europa, USA och vidare.
Varför det slog igenom
En del av dragningskraften är hur lite som behövs. Trots siffrorna krävs ingen matematik. Bokstäver eller former skulle fungera lika bra; siffrorna är bara etiketter. Inget språk behöver läras och reglerna ryms i en mening. Ändå sträcker sig svårigheten från en snabb kaffepaus till en helkvälls utmaning.
Det passar också utmärkt på papper. En penna, ett sudd och en tidningssida är allt som behövs.
Till din morgontidning
I dag finns sudoku bredvid korsordet i otaliga tidningar och på hela hyllor med pusselböcker, från lätt till djävulskt. De flesta följer fortfarande formen från Garns Number Place 1979 och den omsorg Nikoli tillförde i Japan.
Nästa gång du sätter dig med penna och morgontidning deltar du alltså i en berättelse som började i en amerikansk pusseltidning för över fyrtio år sedan.